|
|
| |
pip iväg du lilla när morronen gryr så i skymundan (genom fönstrets damm) du syns för oss idag det är samma solljus som silas genom stråhatten nu och imorron men då är du jordens sista molekyl - vad är det här för stil? pappa! här kan vi sparka fotboll! mamma, skjut den som jag gjorde mamma! jag såg en fjäril därborta fast det var ingen fjäril, nej jag har inget namn på dej, inget annat namn - det är min tur nu, mamma! vi måste äta, är du hungrig gubben? nej jag har inte tid för jag är K Ä R och solen är redan stekhet (Leonard var snäll, hörru du ska va snäll, du måste va försiktig) halv tre/halv fyra/halv fem... men bollen då, var är den? var är du? och var är fjärilen? fladdrande förbi folk som har tid (tror dom), tid att leva - tänk att leva en oändlig dag (halv sex/halv sju) och Gud det är redan kväll den första sista & enda dagen som jag glider in på en taverna, smuttar på en öl, perfekt att sitta på, ja vad roligt, gungeligung här kommer en pojke till, one...two...good boy! jag har förhoppningsvis slutat tycka att allt borde vara annorlunda & solen lyser än... medan jag tänder cigarretten framkallar jag tusen bilder och minnen, this way! okej, HEJ DÅ!, nej inte än, var är du? take it easy lilla vän på tavernan är det fullt nu och vi skålar tycker vi har tur som får uppleva morgondagen (tar vi för givet) men dagen, vart tog den vägen, come on, wake up! vissa har somnat redan, min hatt speglas i fönstret och du dör varken lycklig eller lessen - tänk att leva bara en enda dag utan hatt |
|