|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| Fakta & historik | ||||
| Truppen: | ||||
| Klubbdräkten | ||||
| Supporterklubben | ||||
| <Till startsidan | ||||
| |
MÅLHULTS KLUBBDRÄKT FÖRR OCH NU - en liten betraktelse av Pär-Eloph "Pjatten" Lindström |
|
Vid Målhults historiska premiärmatch mot ärkerivalen Värnaryds BK hösten 1927 var samtliga spelare iklädda en dräkt som i möjligaste mån försökte efterlikna en fotbollsdomares. Dessa dräkter, som ritats och konstruerats av skräddarmästare Axel Flinander, hade naturligtvis avsikten att förvilla motståndarna. Konceptet utökades även såtillvida att ett flertal av spelarna smusslat med sej visselpipor ut på plan, vilka man flitigt blåste i när domaren tittade bort. Efter tre matcher som alla slutade med vinst men även med rejält tumult och blodvite, ingrep Svenska Fotbollsförbundet och meddelade att dräkterna omedelbart skulle bytas ut, annars skulle laget bannlysas från seriespel i eviga tider. Uppmaningen hörsammades och Flinander sydde på rekordtid upp en ny uppsättning dräkter, och nu hade han inspirerats av ett annat plagg: smokingen. Målhults FF kallades under resten av säsongen för Smokinglirarna, till stor förtret för spelarna i laget. Till dräkten hörde även en klarröd fluga, men den användes endast i ett par matcher, innan spelarna bojkottade denna detalj efter en incident som var nära att kosta högerinnern Hugo "Svanen" Svensson livet. Dräkten blev överhuvudtaget mycket illa omtyckt och till säsongen 1928/29 hade man en ny dräkt - denna gång designad av tränaren Rudolf "Storbonn" Danielsson - som låg och väntade. Denna var en exakt kopia av svenska landslagets. Det blev samma rabalder som säsongen innan, och nu ingrep Svenska Fotbollsförbundet å det grövsta efter endast två spelade matcher: Målhults FF fick spela resten av säsongen med bar överkropp. Man fick dispens vad gällde matcher som spelades vid 0°C eller kallare, då tilläts spelarna bära sina tröjor, men ut-och-in. Tränaren sparkades och i brist på andra kreatörer tillkallades åter skräddarmästare Flinander. Till säsongen 1929/30 färdigställde så Flinander - denna gång tillsammans med makan Åsa-Gertrud - en matchdress med ostkakan som inspirationskälla. Dräkten var helgul och till hela utstyrseln hörde också en skrymmande keps i samma färg (vilken dock snart förbjöds av Svenska Fotbollsförbundet). Laget fick genast öknamnet Påskkycklingarna och pressen skrev fyndiga rubriker i stil med "Målhults försvar rena hönsgården". Säsongen därpå kom då Flinander med ett genidrag, han omarbetade dräkterna så att dom fick lodräta ränder i gult och vitt. Denna matchutstyrsel blev så populär att skräddarmästarn raskt vidareutvecklade konceptet med ytterligare färgkombinationer. Under säsongerna 1930/31-1941/42 spelade Målhults FF med randiga dräkter i inte mindre än 28 olika kombinationer, varav orange-brun var den mest udda. Denna färgkombination har sällan setts till i världshistorien, men på 70-talet återupptäcktes Flinanders mönster och blev mycket populära under några år. 1942 avled skräddarmästaren och hans änka Åsa-Gertrud fick försöka föra arvet efter maken vidare. Hon experimenterade först med en rutig dräkt i svart och vitt, men precis som säsongen 1929/30 ledde detta till en hel del muntrationer. "Schack matt för Målhult" och "Bara bönder i uppställningen?" var två av rubrikerna. Laget kallades nu allmänt för Schackklubben. Men spelarna trivdes trots allt med sina matchställ och kontrade med att döpa om sej efter schackpjäser, t.ex. ville centerhalven Jöns "Löd i dojan" Assarsson bli kallad "Löparn" och Karl-Albin "Flaggstången" Flankenrydh bytte smeknamn till "Tornet". Dräkten kom med tiden att förknippas med framgång och man bibehöll den i stort sett utan förändringar t.o.m. säsongen 1954/55. 1955 avled Åsa-Gertrud Flinander och laget led av usel ekonomi. Dom gamla klubbdräkterna hängde kvar, men hade antagit en smutsgrå karaktär. Då flyttade hux flux den före detta landslagsspelaren "Kocken" Fransson in i Målhult och MFF:s mest lyckosamma epok tog sin början. "Kocken" - som var en lysande amatörkonstnär - designade en ny klubbdräkt av ett mycket modernistiskt snitt (se bakgrunden till rubriken till denna artikel) och tog sej an laget. Som skrivits tidigare på avd. Fakta & historik finns denna epok skildrad i Max Lundgrens kända böcker, där Lundgren dock bytt ut namnet Målhults FF mot Åshöjdens BK. 1960 vann laget division III, men p.g.a. ekonomiska problem fick man avstå platsen till lokalkonkurrenten Värnaryds BK. Den följande säsongen spelade Målhults FF därför i helsvarta sorgdräkter. 1962 ropade "Kocken" in Malmö FF:s kasserade matchställ på en bondauktion och eftersom även Målhults FF förkortas MFF kunde man använda dessa dräkter några år utan större ändringar. 1966 vann så Målhult återigen division III och då bestämdes att man skulle återuppliva den schackrutiga dräkten, men nu gjorde man rutorna svarta och röda. Denna dräkt användes 1967-1987 utan större förändringar än dom som modet för året föreskrev. 1988 kom tränaren Bosse "Slavdrivarn" Eskilsson till klubben, som nu åter förde en tynande tillvaro i division V. I gammal god anda ville även han designa en ny klubbdräkt och åter blev ostkakan inspirationskälla. "Slavdrivarn" slängde en ostkaka på en målarduk, därpå en burk blåbärssylt. Ett batikliknande mönster uppstod, och det blev förebilden för Målhults klubbdräkter under sju år. "Slavdrivarn" designade varje matchställ individuellt, dvs. ingen tröja var exakt lik någon annan. 1996 satt "Slavdrivarn" och lyssnade på gamla rullband där han spelat in publikvrål från olika matcharenor runt om i Sverige under 50-talet. Då föll hans blick på den vackra designen som Gevaerts rullband hade. Han tog sitt staffli, gick ut i trädgården och Målhults nuvarande klubbdräkt var född! (Se bild från detta tillfälle!) |
||
